Uppsalaforskare kopplar schäfrars beteende till gener

En studie från Uppsala visar skillnader mellan schäfrar som avlats för arbete och för utställning.
Data från omkring 23 000 hundar undersöktes
Forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har hittat skillnader i både beteende och gener mellan schäfrar som avlats för arbete och schäfrar som avlats för utställning. Resultaten kan på sikt ge stöd vid urval av tjänstehundar och i avel, men mer forskning behövs.
Forskarna undersökte data från omkring 23 000 schäfrar som genomgått ett standardiserat beteendetest. Hundarna fick bland annat möta en lekinvit, hotfulla spökliknande figurer och hanteras av en främmande person. Majoriteten av svenska schäfrar testas med metoden, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
”Vi kunde se att brukshundarna i genomsnitt visade mindre rädsla, mer nyfikenhet och större social förmåga gentemot människor.”, säger Åke Hedhammar, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet.”Forskarna tog också blodprov från 373 schäfrar som genomgått testet och kartlade deras arvsmassa. De hittade områden i arvsmassan där hundarna skilde sig åt beroende på bland annat nyfikenhet och lekfullhet.
Några av generna som kopplas till hundarnas beteende har i tidigare studier förknippats med ängslighet hos människor. Beteende styrs enligt forskarna av ett komplext samspel mellan flera gener.
Forskarna ska gå vidare med större studier tillsammans med Försvarsmakten för att bättre kartlägga genetiken. På sikt skulle resultaten kunna användas i avel och för att välja ut hundar med förutsättningar att bli arbetshundar, enligt Åke Hedhammar.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


