130 personer deltog i studien

Forskare vid Uppsala universitet har identifierat tre olika symtommönster hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. Studien omfattade 90 kvinnor med diagnosen och 40 friska kontrollpersoner, skriver universitetet i ett pressmeddelande.

PMDS är en allvarligare form av PMS. Symtomen är kopplade till menstruationscykeln och kan börja strax efter ägglossning och pågå fram till att mensen börjar.

Deltagarna förde dagbok under två månader och skattade bland annat ångest, depression, irritabilitet och humörsvängningar. Forskarna analyserade när symtomen uppstod och avtog samt hur de samspelade över tid.

”Resultaten visar att PMDS inte ser likadant ut för alla. Även om två personer har samma diagnos kan symtomen börja vid olika tidpunkter och skilja sig åt i hur svåra de blir. Vi såg också att olika symtom hos samma person kan följa olika mönster.”, säger Erika Comasco, professor i molekylär psykiatri.”

Tre mönster identifierades

Utifrån deltagarnas svar identifierade forskarna tre subtyper:

• Svår PMDS med tidig symtomdebut: symtomen börjar ungefär två veckor före mens och är som starkast cirka fem dagar före mens.
• Svår PMDS med sen symtomdebut: symtomen ökar ungefär tio dagar före mens och når sin topp kring mensens början.
• Måttlig PMDS med sen symtomdebut: symtomen ökar ungefär tio dagar före mens och når sin topp cirka fyra dagar före mens. Besvären är mindre svåra än i de två andra grupperna.

Forskarna såg också ett tidsmässigt samspel mellan de fyra vanligaste symtomen. Ökad ångest följdes exempelvis av ökad irritabilitet, depressivitet och humörsvängningar. Mer forskning behövs innan sambanden kan användas för att förstå och förutsäga enskilda personers förlopp.

Studien, som publicerats i Nature Communications, förklarar inte varför skillnaderna mellan grupperna uppstår. Forskargruppen vill undersöka om mönstren hänger samman med skillnader i hjärnans funktion och hur deltagarna svarar på behandling med SSRI, en typ av antidepressiva läkemedel.

I en tidigare hjärnavbildningsstudie, där några av kvinnorna också deltog, fann forskarna att SSRI-behandling minskade irritabilitet, ilska och aggressivitet. Efter behandling reagerade hjärnområdet främre insula mindre starkt på social provokation. Resultaten tyder enligt forskarna på att förändrad aktivitet där kan vara en del av förklaringen.